Akut + Kronisk digital vård = Sant

Ett momentum som nu måste bibehållas då rätt genomförd digitalisering är nyckeln till att klara hälso- och sjukvårdens långsiktiga finansiering och möta de strukturella trender som driver kostnadsutvecklingen: åldrande befolkning med ett ökat vårdbehov, medicinteknisk utveckling och fler som lever längre med kroniska sjukdomar, samt lönekostnader som stiger snabbare än produktivitetsökningen. Den så kallade Baumoleffekten.

En enorm utmaning är att har hälso- och sjukvårdsutgifternas andel av BNP stigit från 5,5 procent 1970 till 10,9 procent 2019. Nära 100 procent på 50 år och kostnaderna spås öka i snabb takt. Skatter finansierar cirka 85 procent av de totala utgifterna medan patientavgifter och andra avgifter står för runt 15 procent. Hälso- och sjukvården är därför, oavsett hälsotillstånd, en av hushållens största utgiftskategorier. Men kostnaden är indirekt och individen saknar både insyn och möjlighet att påverka den. För att bibehålla en bred acceptans för vår gemensamt finansierade modell och klara hälso- och sjukvårdens långsiktiga finansiering måste kostnadskurvan böjas.

Sett till ovan nämnda trender, utveckling och rådande bemanningsutmaningar måste vi använda gemensamma resurser smartare och nyttja tekniken bättre för att göra mer och ta hand om fler, utan att den kostnadsbas som detta görs ifrån utökas. Det är helt avgörande för att vårt sjukvårdssystem ska fungera även i framtiden. Rätt genomförd digitalisering och en nära vård som erbjuder inte minst en hållbar kronikervård är centrala verktyg.

Hur gör man då detta? Samtliga regioner erbjuder idag digitala vårdmöten i någon utsträckning. Samtidigt är utvecklingen endast i sin linda och det digitala vårdmötet endast det första steget. En lågt hängande frukt, som långt ifrån realiserar den verkliga potentialen i digitaliseringen. Studier visar att sjukvård endast är en till 10–20 procents bidragande faktor till hälsa och välmående. Övriga 80 procent handlar om livsstilsrelaterade faktorer, socioekonomiska faktorer och din fysiska omgivning. Trots detta är reaktiv vård modus operandi. Det stora skiftet, som ligger inom en nära framtid, handlar om hur hälso- och sjukvården flyttar fokus från behandling till prevention. Från reaktiva åtgärder till proaktiva. Från att lägga lejonparten av hälso- och sjukvårdens kostnader på att hantera förutsägbara sjukdomar som kan förebyggas till att upptäcka och sätta in åtgärder i ett tidigt stadium. Nästan halva Sveriges befolkning har en kronisk sjukdom, och en fjärdedel av befolkningen har två eller fler. Personer med kronisk sjukdom står idag för 80–85 procent av sjukvårdskostnaderna. Det är här nyckeln finns för att hindra kostnadsökningen och klara finansieringen långsiktigt.

Vi pratar idag ofta om digifysiska patientresor, vilka tagit sin utgångspunkt i primärvården. Här har utvecklingen gått snabbt framför allt när det gäller de mer akuta och lättakuta hälsotillstånden. Samma krav måste gälla kronikervården. Men hur bör en hållbar kronikerhantering med basen i digitala tekniker se ut? Vi vill lyfta tre förutsättningar för ett lyckat breddinförande.

Lösningarna behöver vara personcentrerade och ta utgångspunkt i att du inte är din diagnos. Du är en individ som kan drabbas av flera olika hälsotillstånd. Den teknik som nu sätts på plats måste därför vara integrerad i det större ekosystemet. En applikation för varje sjukdomstillstånd som ska hänga ihop med flera olika system kommer inte att fungera. Man vill ha hjälp med det hälsotillstånd man har, och det är oftast ett spektrum av olika tillstånd som behöver hanteras digitalt och fysiskt. Egenmonitorering måste därför erbjudas som en del av det större digitala vårdekosystemet – inte som enskilda diagnossilos.

Sammanhållen patientresa. Fokus måste ligga på att stötta hela resor och vi behöver skapa en holistisk patientupplevelse även för de kroniska tillstånden. Mätning och egenmonitorering går inte att isolera från alla andra behov en individ har under en cykel på ett år, eller för den delen 10 år. Det kommer finnas inslag som är fysiska och det kommer att finnas inslag som är helt digitala – mätning löser inte helheten. Vi kommer att se ett skifte där fokus förflyttas från reaktiva åtgärder till prevention. Alla komponenter, inklusive det hälsofrämjande, måste finnas på samma plats så att man inte skapar nya vertikaler. Monitorering på distans är en komponent av flera som måste till för att skapa en smart och hållbar digifysisk kronikervård.

Skalbarhet. Det pågår flera piloter med egenmonitorering för olika diagnoser. De små initiativen leder till icke-standardiserade, icke skalbara applikationer vilket försvårar möjliggörandet av den fundamentala resa som vi behöver göra. Ambitionen måste vara att den teknik som finns ska kunna komma alla i behov av den till del. Då måste det gå att skala upp – inte till de få utan till de många.

Man kan inte heller förvänta sig att vårdpersonal ska sitta med 10 olika mjukvarusystem för distansmonitorering där varje system ger support åt en patientgrupp. Man måste från start tänka på hur arbetsvardagen för en sjuksköterska eller läkare faktiskt ser ut. Redan idag är administrationen ett stort problem som både skapar frustration och stjäl tid.

Vårdens digitalisering är en infrastrukturfråga och ska jämföras med hur vi en gång i tiden etablerade de fysiska förutsättningarna i form av sjukhuspaviljonger och klinikbyggnader för dagens, framför allt fysiska, sjukvårdssystem. På samma sätt behövs en digital ryggrad för morgondagens framför allt digi-fysiska sjukvårdssystem, som man sedan bygger vidare på. Det innebär: ett enkelt patientgränssnitt – en tydlig plats där man börjar sin resa. Och ett vårdgivargränssnitt – inte fem-sex olika. Mellan dessa gränssnitt, mellan patienten och vårdgivaren, måste det finnas stöd för att kunna göra alla möjliga vårdresor: lättakuta resor, planerade resor inför till exempel en operation, att kunna göra besök både digitalt och fysiskt, att få uppföljning, men även att få stöd i sin egenmonitorering. I mitten av detta lever en personcentrerad, sammanhållen och skalbar kronikervård. 

Det är modellen framåt för att skapa en smart digifysisk kronikermodell.