Triage – en grundbult i svensk sjukvård

Vad är triage?
Triage innebär att vårdpersonal ställer ett begränsat antal frågor till en patient för att bedöma vilken vårdnivå är mest lämplig. Triage sker på många ställen: på akutmottagningar, på vårdcentraler och på 1177. På akutmottagningar ställer man både frågor och gör en snabb kontroll av patienten, medan man på vårdcentraler och i telefonsamtal bara ställer frågor. Baserat på svaren på frågorna kan vårdpersonal bedöma om man behöver vård och i sådant fall hur akut det är.

Vilka frågor ställer man när man triagerar?
Det finns olika triagesystem runtom i världen, och i Sverige använder primärvården ett system som heter Rådgivningsstödet. Det utvecklades 2003 och används idag av alla regioner. När man idag ringer till 1177 eller till en vårdcentral så är det RGS som används.

Varför triagerar vi patienter?
I ett offentligt finansierat system så kommer det nästan alltid att finnas en större efterfrågan på sjukvård jämfört med en begränsad mängd sjukvårdsresurser. Så ser det ut i många länder, och beror delvis på att det är ett sätt att öka nyttjandegraden av sjukvårdens resurser, så att man får så mycket som möjligt för våra skattepengar. Det innebär samtidigt att man som vårdgivare hamnar i en svår sits att behöva prioritera mellan olika patienter. Triagesystem är ett sätt för vårdgivare att prioritera mellan patienter och först erbjuda vård till den som har störst medicinsk behov av det.

Kan triage användas för att diagnostisera patienter?
När man triagerar brukar man inte ställa alla frågor som man gör i ett vanligt vårdmöte. Man kan föreställa sig ett spektrum där man med ökande antal frågor och insamlande av information ökar säkerheten för att veta vad patienten har för besvär. Längst ut på spektrat tar man även tester och undersöker patienten för att hitta en diagnos. Som regel är inte triage utformat för att diagnostisera en patient, utan handlar om att med ett mindre antal frågor bedöma patientens behov av vård och hur brådskande det är.

Kan triage digitaliseras?
Triagesystem är som regel algoritmiska, med tydliga frågor som ska ställas, och beroende på svaren så ska andra frågor ställas. Detta format passar perfekt för digitalisering. Under de senaste åren har X regioner inför digitala triagesystem för att effektivisera och kvalitetssäkra triagering i primärvården. Det finns flera möjliga fördelar med att digitalisera triage:
Sparar tid för vårdpersonal: Istället för att sitta i telefon och triagera patienter manuellt så kan vårdpersonal istället låta systemen ställa frågor, och lägga mer tid på vårdmöten
Höjer kvaliteten: Många studier har visat att olika personer använder manuella triagesystem väldigt olika. Det innebär att patienter får ojämlik vård baserat på vem som råkar svara i telefonen just den dagen. Ett digitalt triagesystem har inga fördomar, och är mer konsekvent och jämlik i hur den triagerar patienter.
Möjliggör förbättringar: Idag samlas ingen strukturerad data in från manuella triageringar, vilket gör det svårt att utvärdera och förbättra manuell triage. Digital triage sparar de uppgifterna som patienten anger på ett säkert och strukturerat sätt, vilket låter en att kontinuerligt förbättra triagesystemet – vilket är omöjligt med vanlig manuell triage.