Vad är det som håller tillbaka egenmonitorering i Sverige?

Vad är egenmonitorering och varför är detta viktigt?

Egenmonitorering innefattar användning av digitala verktyg av patienter (ofta kroniker) för att löpande registrera olika mätvärden, via frågeformulär eller hårdvara, var de än befinner sig. Hälso- och sjukvården mottar löpande och kan proaktivt agera på data som registreras av monitorerade patienter. Genom användningen av dessa verktyg får patienter ökad kunskap om sitt eget tillstånd, ökad delaktighet i sin egen vård och känner sig tryggare mellan vårdbesök. Andra fördelar med användningen av egenmonitoreringsverktyg som ofta nämns är:

• Mer preventiv vård och förbättrade kliniska utfall
• Minskade återinläggningar och oplanerade besök inom vården
• Ökad effektivitet och förbättrad arbetsmiljö för kliniker

Varför är egenmonitorering inte så utbrett som det borde vara?

Egenmonitorering har piloterats i Sverige under lång tid, men alltid i liten skala. Trots ett allt större stort behov hos vården, engagerade vårdgivare och drivna projektledare brukar piloterna sällan hjälpa mer än ett hundratal patienter. Detta gäller även i de mest framgångsrika regionerna. Varför inkluderas inte fler när de förväntade fördelarna är så stora?

Som svar på detta nämns ofta regulatoriska och finansiella hinder som huvudförklaringar. Ekonomiska incitament måste finnas på plats för att breddinföra egenmonitorering och andra digitala verktyg. Ändå har vårdgivare i exempelvis Nederländerna lyckats breddinföra egenmonitorering trots liknande strukturella problem, så varför har detta inte skett i samma utsträckning i Sverige? Finns det andra faktorer som kan spela in? Här utforskar vi två andra troliga förklaringar.

Se vårt inspelade webinar på samma tema här

1) Många digitala verktyg är inte anpassade för patienters olika sjukvårdsbehov

I verkligheten har patienter ofta flera kroniska tillstånd och kräver ibland såväl grundläggande medicinsk behandling (ofta på primärvårdsnivå), som episodisk vård genom livet. Digitala verktyg är, å andra sidan, vanligtvis utformade för att hantera endast ett eller ett fåtal tillstånd i samma lösning. Därför är det utmanande för patienter och vårdgivare att få ihop helheten. Patienter kämpar med att lära sig hantera flertalet olika applikationer – en patient kan behöva hantera en applikation för när de har ett akut primärvårdsbehov, en annan för sitt ena kroniska tillstånd, en tredje för sitt andra kroniska tillstånd och en fjärde för att följa sin pre- och postoperativa vårdprocess. Samtidigt har läkare svårt att få överblick och pussla ihop all relevant data som ligger spridd över flera källor.

Men saker och ting håller på att förändras i Sverige. Flertalet regioner har redan påtalat behovet av ett mer heltäckande system som underlättar för patienter att få den vård de behöver och för vårdgivare att få tillgång till samlad relevant information för att fatta välgrundade beslut.

2) Skalbarhet är inte del av kravställningen

Hittills har många egenmonitoreringssatsningar genomförts som piloter med relativt små patientvolymer. Men hur kan vi utvinna värde från något som kräver stora investeringar, exempelvis i nya arbetssätt, personal och logistik, om det inte görs på stor skala? Först när antalet patienter som egenmonitoreras ökar kan vi lära oss, uppnå kontinuerliga förbättringar och verkligen uppleva fördelarna med egenmonitorering – och först då kan avkastningen på investeringen realiseras. Genom att inkludera fler patienter kan dessutom mer data samlas in från en bredare grupp för att säkra bättre vårdplaner över tid och kan till och med bidra till förbättrad hälsoekonomisk policy.

Organisationer som strävar efter att hitta och implementera digitala verktyg, inklusive egenmonitoreringssystem, behöver sätta skalbarhet och ökande patientvolymer som ett långsiktigt mål och därmed ha detta som huvudkriterium i sitt urval. Att välja ett komplett, modulärt och sammankopplat system för digital och digifysisk vård  är en förutsättning för att lyckas med skalbarhet. Men det räcker inte. Implementeringar måste också vägledas av specialister inom teknik och medicin – experter med verklig erfarenhet av att skala digitala verktyg i verksamheter.

Så, hur löser Platform24 denna utmaning?

Platform24 tillhandahåller en komplett lösning för digifysisk vård. Vår plattform sammankopplar hela den digitala resan från en enda ingång, med digital vård och egenmonitorering i samma lösning, som täcker akuta, episodiska och kroniska tillstånd. 

Vår lösning inkluderar en front door (en ingång), självbetjäning (som triage och bokningsmöjligheter), digitala konsultationer (chatt, video och ljud) mellan patient och vårdgivare samt vårdgivare emellan, samt en modulär diagnos- och hårdvaruagnostisk egenmonitoreringslösning. Alla delar samexisterar och är sömlöst sammankopplade i ett och samma användargränssnitt, för såväl patienter som vårdgivare.

Vi är den första egenmonitoreringslösningen som har MDR-certifierats i Europa. Vår plattform är byggd och implementerad av erfarna och passionerade tekniker och vårdpersonal – de som förstår läkares, sjuksköterskors och administratörers dagliga utmaningar. Just nu utför vi Sveriges hittills största implementering av egenmonitorering inom primär- och specialistvården, i en av Sveriges största regioner. Detta i kombination med vår erfarenhet av över >600 implementeringar av vårt system i Sverige och utomlands, vet vi vad som krävs tekniskt och organisatoriskt för att säkerställa framgångsrika satsningar på egenmonitorering.